"Toffel-ställen"
Alltså, jag bryr mig OM människor (inte alla människor) men jag lägger mig sällan i. Tycker ju om när folk gör som de vill.
Men nu har jag kommit på mig själv flera gånger att jag... äh, jag berättar så här:
När jag ligger på stranden ser jag oftast par, barnfamiljer och nån enstaka kvinna sola i värmen (barnen solar inte, de sitter hellre naken och skyfflar sand in i skrevet) men så kommer emellanåt en ensam man gåendes från parkeringen.
Direkt blir jag lite fundersam. Varför är han här ensam? Har hans fru dött? Är han i en livskris? Hans ensamhet stör bilden jag har av män.
Som att män inte också kan njuta av solen och brisen från havet!
Detsamma gäller Birsta köpcenter.
Ibland syns en ensam man gåendes där. Direkt försöker jag para ihop honom med någon. Ett barn, en tjej eller ett inslaget paket (han tar sig dit ensam ibland när nån fyller år). Som att han annars gått vilse.
Inser hur jag ser vissa ställen som "toffel-ställen" - dit han följer med henne... för husfridens skull.
Biltema. Motpolen. Hans belöning efter att ha följt med i hennes shopping.
Stranden hade jag inte reflekterat över
tidigare. Faktiskt.
Och nu reflekterar jag även över hur min uppfattning om män egentligen ligger till...
Vart kom den ifrån?
